Även fast husgrunden är en av de tveklöst viktigaste delarna av ett hus så är det något många inte tänker så mycket på. Och fastän det är ett viktigt beslut så finns det i praktiken inte så många typer av husgrunder att välja mellan. Om man anlitar en entreprenör eller husleverantör, så är det oftast dem som bestämmer vilken husgrund som är bäst lämpad för ens nya hem.
Den typen av tomt man ska bygga på, ens geografiska läge och lokala byggkoder kan till exempel spela in och avgöra vilken husgrund som ska byggas. Frostförhållanden, jordtyp, nivå på grundvattnet, lutningen på marken, dräneringsmöjligheter och andra markförhållanden bestämmer också vilken husgrund som fungerar.
En av de vanligaste husgrunderna i Sverige idag är platta på mark. Även fast den kan innebära vissa problem är den väldigt populära, och framför allt i varmare klimat. Husägare som bor i områden där temperaturen ligger under noll många månader om året brukar välja en annan husgrund än platta på mark. Det beror på att en betongplatta på mark riskerar att spricka om den ofta eller kontinuerligt utsätts för temperaturer under noll grader.
Den här texten tittar närmre på platta på mark som husgrund, fördelar och nackdelar samt hur platta på mark står sig i jämförelse med andra vanliga husgrunder.
Vad är en platta på mark?
En platta på mark är precis vad det låter som, en stor platta gjord av betong på marken. När den anläggs hälls cementen vanligtvis ut allting på en gång. Kanterna på plattan brukar vara tjockare än mitten, och anledningen till det är att skapa extra styrka i husgrundens yttre omkrets. För att konstruera en platta på mark använder somliga spänningskablar medan andra förstärker sin betongplatta med stålstänger. Dessa material används för att göra plattan extremt robust och kapabel till att bära hela vikten av huset eller någon annan typ av struktur. Betongplattan är generellt placerad på ett sandskikt för att förbättra dräneringsförhållandena och för att fungera som en stötdämpande kudde. En betongplatta på mark har inte ett kryputrymme undertill så som krypgrunden, en annan vanlig husgrund. Det är på det sättet platta på mark skiljer sig från husgrunder med källarutrymme, att det inte finns någon yta under husgrunden.
Platta på mark är en av de tre vanligaste husgrunderna idag och används framför allt på grund av att den är så pass enkel att konstruera och för att den är billig. För dem med mindre budgetar för sitt husbygge kan platta på mark därför vara ett bra val. Det finns dock vissa problem med platta på mark som man måste vara uppmärksam på. Problemen kommer framför allt från det faktum att plattan har direktkontakt med marken. Så länge betongplattan är tillräckligt kompakt och inte är porös så bör fukt inte vara ett problem för plattan i sig. Problemen uppstår när fukten når plattan och plattan är i kontakt med exempelvis trävirken, sågspån och andra ytskikt som inte tål fukt. Då kan mögel snabbt börja växa. För att hantera de här problemen bör man antingen se till så att det inte finns några fuktkänsliga ämnen eller ytskikt i närkontakt med plattan, eller att plattan aldrig kan bli så pass fuktig att det utgör ett problem för dess omgivning. Tanken med en husgrund är att den ska hålla för alltid, och därför bör man alltid vara så noggrann som möjligt när man anlägger sin husgrund. Det gäller för alla tre sorters husgrunder. Platta på mark är generellt sett vanligare i varmare områden där marken inte fryser till is, eftersom att det i värsta fall kan leda till sprickor i husgrunden. Husgrunden har dock varit vanlig i Sverige ända sedan 1960-talet.
Fördelar och nackdelar med platta på mark
Att anlägga en platta på mark som husgrund, varpå huset sedan byggs, har både för- och nackdelar. Det är viktigt att man tar hänsyn till dem när man bestämmer sig för vilken husgrund man ska använda eftersom olika typer av husgrunder lämpar sig för olika klimat och markförhållanden. När man är medveten om nackdelarna kan man därtill göra mer för att ta hand om sin platta på mark, så att den håller så länge som möjligt och inte leder till problem för resten av huset.
Fördelar med platta på mark
Billigare
En av de aspekter med platta på mark som gör den så populär är som sagt att den brukar vara den billigaste hustypen att anlägga och konstruera. Eftersom trästrukturer som golvbalkar inte är nödvändiga då platta på mark oftast använder strålkonstruktioner sjunker priset. Att det dessutom inte finns något kryputrymme undertill sänker ens räkningar för luftkonditionering och uppvärmning.
Snabbt och enkelt
Platta på mark är utan tvekan den husgrund som i regel är enklast och snabbast att anlägga. Om väderförhållandena tillåter det kan jobbet göras klar så snabbt som på fyra arbetsdagar. Betongen som skapar själva plattan hölls som sagt ut i en enda omgång, och det behövs inte särskilt mycket förarbete på den plats där huset ska ligga. Det tar inte lika lång tid för betongplattan att torka som för andra betongstrukturer som exempelvis en källargrund, vilket innebär att man kan fortsätta med bygget strax efter att plattan är på plats.
Handikappvänligt hem
Eftersom platta på mark byggs på eller väldigt nära marknivån innebär det att antalet trappsteg som behövs för att ta sig in i huset reduceras. Lätt åtkomst är en stor fördel för de som har funktionshinder.
Mindre risk för skada från översvämning
Platta på mark är mycket mindre benägen till översvämningar jämfört med källare. Därtill kan det inte läcka farlig radongas från en platta på mark som husgrund vilket det kan göra från en källare.
Skydd från skadedjur: En betongplatta som husgrund kan skydda ett hus från olika skadedjur så som till exempel termiter. Det beror på att det inte finns någon öppen yta under huset som kan ge dessa skadedjur tillgång till träbjälkar eller andra material som insekterna kan äta.
Fler val av golv
Platta på mark brukar erbjuda husets ägare fler val när det kommer till den typ av golv man ska lägga ovanpå plattan.
Nackdelar
Ingen förvaring eller boyta
Eftersom det inte finns något kryputrymme under en platta på mark så innebär det helt enkelt att den här typen av husgrund inte skapar något extra utrymme antingen för förvaring eller för att bo.
Svårtillgängliga VVS-system
Med en platta på mark läggs alla rör och VVS-system ofta under plattan. Om det skulle uppstå läckage betyder det att man måste gräva sig igenom betongplattan för att nå ner till rören innan man kan reparera och fixa problemet. Det kan skapa en stor röra samtidigt som det ofta också är ett dyrt jobb att anställa någon för. Eftersom att läckagen sker under betongplattan kan det därtill ta tid innan man märker dem.
Sprickor
Fastän att betong är ett väldigt starkt och robust material kan det ändå uppstå sprickor i plattan. Sprickorna uppstår framför allt på grund av variationer i väder och fuktighet. Därför är det viktigt att man ser till att bibehålla en jämn fuktnivå runt ett hus som har en platta på mark som husgrund. De kan dock också uppstå som resultat av jordbävningar och växande trädrötter. Sprickorna kan vara dyra att reparera och anses ofta vara den främsta nackdelen och risken med platta på mark.
Skadedjur genom väggarna
Medan skadedjuren vanligtvis inte kan ta sig in i huset genom plattan så kan de fortfarande göra det genom husets väggar. Det beror på att hus med platta på mark i regel är väldigt nära marknivån. Det här är framför allt förekommande i hus som har väggar byggda av trä och som sitter direkt på marken.
Oattraktivt
En del människor tycker inte det är särskilt snyggt när ett hus sitter direkt på marken vilket hus med platta på mark ofta gör.
Olika typer av husgrunder
När man ska bygga nytt hus eller letar efter ett färdigt hem att köpa är designen en viktig faktor. De flesta vill såklart ha ett hem som är välbyggt. Då är husgrunden en viktig faktor. Medan det finns en del olika typer av husgrunder så är tre av de vanligaste platta på mark, krypgrund och källare. Vilken typ av husgrund ett hus har beror som sagt framför allt på geografiska faktorer och klimat men också markförhållanden, jordyta och dräneringsmöjligheter. Källare tenderar till exempel att vara vanligare i kallare områden.
Det är ett bra tips att välja den husgrund som är vanligast i det område där man ska bygga sitt nya hus. Det finns nämligen i regel goda skäl till varför entreprenörer gynnar en viss typ av husgrund över en annan. I allmänhet är den typ av husgrund som oftast används i ens område den typ av husgrund som fungerar bäst just där. Om man är i ett område där flera olika typer av husgrunder används kan det vara svårare att ta ett bra beslut. Det är särskilt då man bör kolla in fördelarna och nackdelarna med varje typ av husgrund, för att se vad som passar ens plats och behov allra bäst.
De två typer av husgrund som förutom platta på mark är de vanligaste i Sverige idag är krypgrunden och källaren. Här beskrivs dessa två typer samt deras för- och nackdelar lite närmre, så att de kan sättas i relation till platta på mark.
Vad är en krypgrund?
Till skillnad från en platta på mark så separerar krypgrunden ett hem från marken då huset blir upphöjt. Det här har länge varit en av de vanligaste typerna av husgrund men numera används krypgrunden framför allt till så kallade modulhus. Ett modulhus är ett hus som i princip har byggts helt färdigt i en fabrik. Sedan transporteras det till den plats där huset ska ligga och monteras ovanpå husgrunden med hjälp av ett bärande bjälklag.
Storlek och utrymme är de främsta fördelarna med en krypgrund, samt att man ofta kan öka värdet på hemmet genom att anlägga en krypgrund. Om husgrunden är byggd tillräckligt hög så kan en person komma in i utrymmet och göra reparationer av sånt som uppvärmning, elektricitet och VVS-system i hemmet. Det går dock inte att stå upp inne i ett kryputrymme utan bara krypa, vilket kanske är en självklarhet med tanke på namnet.
Eftersom krypgrunden lyfter upp huset från marken innebär det att skadedjur har det svårt att ta sig in till husets eventuella trädetaljer. Krypgrunden fungerar vanligtvis bäst i torrare klimat, men en korrekt ventilation kan minska eventuella problem som uppstår från för mycket fukt i utrymmet. Till skillnad från en platta på mark kan en krypgrund byggas på ett sluttande markparti.
En krypgrund är dock dyrare att bygga jämfört med en platta på mark, och den är därtill också mindre energisnål. En krypgrund är dessutom känsligare mot fukt än vad en platta på mark är, speciellt i blöta marker och miljöer. Numera finns det dock smarta och moderna metoder för att förhindra att fukt uppstår i en krypgrund.
Vad är en källargrund?
En källargrund skapar en extra våning i det hus den byggs för. Botten av en källargrund och källare utgörs vanligtvis av en liknande platta på mark. En källargrund måste vara tillräckligt stor för att en vuxen person ska kunna stå upprätt inne i den för att få kallas för källare. På grund av det skapar en källare mycket extra utrymme i ett hus, vilket är en väldigt positiv aspekt oavsett vad man väljer att använda sin källare till. Beroende på hur man konstruerar källaren kan den till exempel användas som gästrum, vardagsrum, tvättstuga eller till förvaring. Ofta förvarar man sånt som vattentank och värmepanna där nere.
För att kunna ha sitt sovrum där nere måste man ofta förbereda källaren ytterligare eftersom luften inte alltid är den bästa. Dessutom kan källarens väggar läcka radongas vilket orsakar cancer. Källargrunden brukar vara den typ av husgrund som är dyraste att bygga. Den kräver både mera arbete och mera material. Precis som med krypgrunden kan fukt skapa problem i en källare.
Varje typ av husgrund har som sagt både för- och nackdelar, och det är viktigt att man väljer den husgrund som lämpar sig bäst för sitt husbygges specifika omständigheter och förutsättningar. Sedan är det också viktigt att anpassa husgrunden efter byggplatsen när det väl är dags att anlägga den. På så sätt skapar man det bästa resultatet och förhoppningsvis håller husgrunden för alltid.
Så tar man bäst hand om sin platta på mark
Förutom att se till så att fukt inte börjar växa på plattan och kan ta sig till andra material som plattan har kontakt med, så finns det vissa andra saker man bör göra för att ta så väl hand om sin husgrund som möjligt. Man bör till exempel skydda sin husgrund från större träd. Förutom att deras rötter kan orsaka sprickor så behöver ett träd väldigt mycket vätska och stora, massiva träd kan suga upp så pass mycket vatten från husgrundens omgivande mark att plattan tar skada. Om man planerar att plantera nya träd på sin tomt är det därför värt att ta reda på hur mycket vatten dessa träd behöver först.
Om det redan finns stora träd på tomten och man är orolig för att deras rötter kan växa in under plattan kan det vara värt att installera en fysisk barriär som rötterna inte kan ta sig förbi. En sådan barriär grävs ner i marken, är vanligtvis gjord av plast eller metall och hindrar rötterna från att nå ens husgrund.
Därtill bör man regelbundet inspektera sin husgrund för att upptäcka eventuella skador, sprickor eller skadedjur. Det kan vara värt att göra det varannan månad, speciellt på sommarhalvåret, så att man upptäcker dessa problem så snabbt som möjligt. Det är också bra att låta någon insekters ens avloppssystem varje år. En av de vanligaste orsakerna till skador av platta på mark är läckage under plattan. Om man misstänker att man har läckage i rören under betongplattan kan man be en specialiserad rörmokare att utföra ett test som tar reda på om det finns läckor man inte kan se.
Slutsats
Platta på mark är en av de vanligaste typerna av husgrund. Den är populär på grund av att den är enkel och snabb att anlägga och därtill billigare jämfört med de två andra vanliga typerna av husgrund krypgrund och källare. Anledningen till att det går fort är för att man inte behöver förbereda platsen där husgrunden ska byggas lika mycket som med andra husgrunder. Sedan hälls all betong ut i ett enda lass och formar plattan. Eftersom plattan anläggs på marknivå innebär det att huset är väldigt nära marken och därför kan man få problem med skadedjur i huset och sprickor i plattan. En platta på mark passar bäst för den som har en liten budget för sitt byggprojekt, och som inte är i behov av någon extra boyta. Det finns nämligen inget utrymme under plattan, vilket är anledningen till att det kan vara besvärligt och dyrt att reparera de rör och ledningar som grävs ner undertill. För att slippa sådana kostsamma reparationer bör man istället inspektera sin platta på mark med jämna mellanrum.