Husgrunder: Vilken husgrund du ska välja för ditt hus

Ens husgrund är en otroligt viktig del av ens hem, men något som sällan får särskilt mycket uppmärksamhet. Husgrunden är något man ofta förbiser, men som i själva verket stöttar hela huset, förhindrar grundvatten från att komma in i ens hem och som dessutom kan skapa extra förvaringsutrymme eller boyta. Om man ska bygga nytt hus är husgrunden något man måste ägna en del tanke åt eftersom det finns några olika typer av husgrunder, som alla har för- och nackdelar. Den här texten tittar närmre på just husgrunder, vad dess syfte är och beskriver de tre vanligaste typerna av husgrunder idag.

Vad är husgrunder?

Per definition är en husgrund den bärande delen av husets struktur, och som ofta byggs under eller på marken. Som ett minimum bör en husgrund kunna göra åtminstone dessa tre saker bra:

1. Stödja strukturen ovanför
2. Stänga ute grundvatten
3. Fungera som en barriär för vatten och jord

En husgrund bär upp hela husets vikt, och överför dess tyngd och kraft till marken undertill. Av den anledningen är husgrunder ofta (men inte alltid) gjorda av cement och nedgrävda i jorden för ökad stabilitet. Husgrunden håller huset på plats, som ett slags ankare mellan ramen (väggarna, taket etc.) och marken nedanför. I händelse av naturkatastrofer som till exempel jordbävningar, orkaner och tsunamier, eller extrema väderförhållanden som översvämningar, vind och frost stoppar husgrunden huset från att gå sönder eller blåsas bort. En högkvalitativ husgrund kan hjälpa till att göra ens fastighet vattentät och hindrar grundvatten från att stiga upp till husets nedre delar.

När man bygger ett nytt hus måste man ta ställning till vilken sorts husgrund man vill bygga. De tre vanligaste typerna av husgrund är platta på mark, krypgrund och källargund. Dessa tre typer av husgrunder är rätt distinkta, och dess för- och nackdelar hyfsat tydliga. Medan det kanske inte är det mest spännande beslutet att ta när man planerar sitt nya hem är det definitivt ett av de allra viktigaste (och första) besluten man tar.

Husgrundens syfte

En ordentlig och robust husgrund gör mer än bara bära ett hus över marken. Husgrunder håller som sagt också borta fukt, isolerar mot kyla och motstår jordens rörelse runt omkring. En ordentlig husgrund ska därtill kunna vara för evigt. En gedigen husgrund består av stålförstärkta grundväggar och underlag av gjuten betong. Som jämförelse är alla mödosamt monterade fundament av sten, tegel och murbruk som har stöttat byggnader i århundraden inte något att rekommendera längre.

Att bygga en bra husgrund kräver mer än att bara bygga en grop och hälla i lite cement i olika formar. En husgrund måste alltid skräddarsys efter den unika plats den ska byggas på, där man tar hänsyn till viktiga faktorer så som jordförhållanden och vattennivåer. Allting måste vara perfekt utformat, basen måste vara tillräckligt kompakt, ramverket korrekt uppsatt och betongen fri från hålrum. Om man försummar en av dessa aspekter kan även den mest noggrant anlagda husgrunden misslyckas.

Olika typer av husgrunder

Att välja typ av husgrund för det nya huset är som sagt ett nödvändigt steg i byggprocessen. Det går inte att bygga ett hus utan en husgrund, och olika husgrunder passar olika bra för olika miljöer och lägen. Därtill kan man ha egna preferenser och behov när det kommer till en husgrund. Om man till exempel känner att man behöver mera boyta kan en källare vara ett bra alternativ, men om man inte har så stor budget kan det vara problematiskt eftersom det många gånger är den dyraste typen av husgrund. När man funderar på vilken husgrund man ska välja är det viktigt att man även undersöker nackdelarna med varje typ, och inte bara ser till de olika fördelarna. Det kan vara en bra bra idé att rådgöra med en expert så som en husleverantör eller arkitekt. Några intressanta fakta om hus och husgrunder:

• Vikten på ett genomsnittligt hus: 50 ton
• Vikten på en genomsnittlig husgrund: 7,5
• Husgrundens procent av totala byggkostnaden: 8-15%

Husgrund: Platta på mark

Platta på mark är den husgrund som utgörs av en gjuten betongplatta. Det är den vanligaste typen av husgrund när det kommer till de husgrunder som saknar bärande bjälklag. När det kommer till för- och nackdelar vad gäller miljön och den här typen av husgrund så finns det både bra och dåliga aspekter. En positiv aspekt vad gäller miljön är att en platta på mark är väldigt isolerande, vilket innebär att den inte släpper ut särskilt mycket värme. Det är bra för ens energiförbrukning i hemmet och därmed för klimatet. Å andra sidan krävs det stora mängder energi för att tillverka själva betongen.

Den gjutna betongplattan utgör undergolvet varpå man sedan lägger till ett stötdämpande material, och sedan det faktiska golvet som man ska gå på. Husgrunden som platta på mark är fuktsäker och grävs ner precis under marken, vilket är anledningen till att den här typen av husgrund passar särskilt bra för dem som vill skapa en hög takhöjd i sitt nya hus.

En platta på mark är ofta en av de enklaste och billigaste typerna av alla husgrunder att tillverka, och kräver väldigt lite förberedelse på plats innan man kan börja bygga. Den är därtill enkel att installera, vilket är en av anledningarna till att det är en ganska prisvärd husgrund. Från ett strukturellt perspektiv skapar en platta på mark som husgrund en hållbar och jämn yta för att lägga golv på. Hem som är byggda på den här husgrunden råkar sällan ut för problem med gnällande trägolv allt eftersom att tiden går. En negativ aspekt med platta på mark har att göra med hur pass motståndskraftig och beskyddande den är vid extrema väderförhållanden. Eftersom den inte grävs ner lika djupt ner i marken som exempelvis en krypgrund eller källare så skapar den inte en lika stabil grund för ens hem som de andra hustyperna gör.

Fördelar med en betongplatta på mark:

• Pris: Om man har en tight budget kan den prisvärda plattan på mark vara det rätta alternativet för ens husgrund.
• Lite underhåll: Av alla olika typer av husgrunder kräver den här minst underhåll, vilket bidrar till dess prisvärdhet.

Nackdelar:

• Potentiellt dyra reparationer: Eftersom VVS-systemen är begravda under plattan så innebär det att det kan bli dyrt att reparera med här sortens grund. Det beror på att man först måste bryta sig igenom betongplattan för att nå ner till rören.
• Dåligt väder: Platta på husgrund erbjuder som sagt inte särskilt mycket skydd för ens hus när det kommer till ordentliga oväder och naturkatastrofer.

Krypgrund

Krypgrunden är en annan vanlig typ av husgrund och är faktiskt den äldsta av alla de husgrunden som används än idag. Det är en typ av husgrund som ofta används i så kallade modulhus. Modulhusen har redan tillverkats i en fabrik, och levereras sedan till platsen för det nya huset. Väl där placeras det nya huset ovanpå krypgrundens balkar. Krypgrunden används således i hus med bärande bjälklag, till skillnad från exempelvis husgrunden betongplatta på mark.

En krypgrund höjer upp ett hus upp till cirka en meter. Det skapar tillräckligt med utrymme för att krypa men inte för att stå upp, därav namnet krypgrund. Den här sortens husgrund är framför allt populär i fuktiga klimat, eftersom att husgrunden höjer upp huset från den fuktiga marken. Krypgrunder är förseglade och kan inte användas som boyta, till skillnad från exempelvis en källargrund. Att bygga en krypgrund istället för en källare kan göra så att man sparar pengar men ofta inte att man sparar tid då krypgrunden tar ungefär lika lång tid att bygga som en källare.

Vissa människor använder sin krypgrund som en plats för VVS-rör och andra verktyg. Andra husägare använder sitt kryputrymme för förvaring, men det rekommenderas vanligtvis inte på grund av att fukt från den omgivande, fuktiga marken kan komma in i kryputrymmet. Det kan i så fall orsaka skador på egendom och särskilt organiska föremål som papper eller föremål som är förvarade i kartonger. Av samma anledning är krypgrunden mer benägen till att forma mögel och bakterieutveckling som kan orsaka skador på trägolv och -ytor, gips och några typer av isolering. Om man funderar på en krypgrund ska man vara noga med att försegla och ventilera området.

Fördelar med krypgrunden som husgrund:

• Tillgängliga rör och verktyg: Som husgrund löser krypgrunden en av betongplattans största nackdelar, nämligen att ett kryputrymme underlättar enklare tillgång till ens hems ledningar, VVS-system med mera. Det gör att det blir enklare att utföra reparationer och framtida uppgraderingar.
• Varmare golv: Till skillnad från en platta på mark kommer den första våningen i ett hem som är byggt på en krypgrund inte att kännas som att det är byggt på betong. Faktum är att golven tenderar att vara varmare eftersom kryputrymmet ofta är ventilerat.

Nackdelar med en krypgrund:

• Fuktbenägen: Även med installationer av moderna fukthinder är det som sagt fortfarande möjligt för krypgrunden att främja tillväxten av mögel och bakterier. Man bör hålla koll på sitt kryputrymme av den anledningen.
• Lite skydd vid oväder: Precis som med en platta på mark som husgrund så erbjuder krypgrunden husets struktur inget eller väldigt lite skydd vid kraftiga oväder.

Källargrund

En källare är en välkänd och välanvänd typ av husgrund. En av de främsta fördelarna med att ha en källare som husgrund är såklart att den skapar extra utrymme och boyta, framför allt om den har en full takhöjd. Det blir allt vanligare att man använder sin källare som boyta, till exempel som ett gästrum, lekutrymme eller badrum och bastu. Innan man började bo i sin källare var det dock vanligare att källarutrymmet användes som garage eller för att till exempel förvara sina ägodelar eller sin värmepanna där.

Det är inte särskilt lämpligt att ha sitt sovrum i källaren, även om det finns dem som väljer att ha det så. Det beror främst på att luftkvaliteten i en källare ofta inte är den bästa. Dels kan det finnas radon i källargrunden, vilket är en potentiell orsak till cancer, men framför allt kan det vara svårt att hantera fukt i en källare. Om man inte konstruerar sin källargrund rätt kan det i värsta fall leda till att man stänger inne fukt. Därför är det viktigt att man ser till vidta åtgärder som förhindrar detta, som att säkerställa att marken runt huset alltid dräneras ordentligt.

Till skillnad från husgrunden platta på mark så byggs källaren som många säkert vet djupare under marknivån. Innan man tillsätter betongen måste man gräva ut och behandla ett hål i jorden. Källare är vanligtvis mellan två och tre meter djupa, beroende på platsens markförhållanden. För att en källargrund ska få lov att kallas för källare måste en fullvuxen människa ha plats nog att stå upp i den. När man köper ett färdigt hus brukar beskrivningen för källaren ange om den till exempel går att bo i eller inte. Källare är utmärkta för att förankra en egendom till marken.

Fördelar med en källargrund:

• Mer, billiga kvadratmeter: De extra kvadratmeterna som skapas genom källaren är förmodligen den största fördelen med en källare som husgrund, och till en lägre kostnad per kvadratmeter än andra delar av hemmet.
• Säsongsbetonat bostadsutrymme: Perfekt för mindre hem med mindre klimatavtryck. En komplett källare skapar energieffektiva vardagsrum som passar bra ihop med förändrade årstider, eftersom den håller sig varm på vintern och sval på sommaren.
• Lättillgängliga reparationer: Det kanske är en självklarhet men det är betydligt mycket enklare och billigare att göra reparationer i ett hus som har en källare, eftersom man kan stå upp och göra lagningarna istället gör att krypa i en krypgrund eller gräva i en betongplatta.
• Skydd vid oväder: Källare är bra skyddsrum vid kraftiga oväder att gömma sig i, samtidigt som den också skyddar huset och dess struktur.

Nackdelar:

• Högre kostnader för att bygga: Källaren är definitivt den typ av husgrund som är dyrast att anlägga av de här tre husgrunderna, särskilt om man planerar att kunna bo och vistas väldigt mycket i sin källare.
• Potentiell översvämning: Eftersom det alltid finns en risk för översvämningar i en källare är det väldigt viktigt att man installerar maskiner eller metoder för att snabbt kunna dränera källarutrymmet.
• Brist på naturligt solljus: Om man planerar att göra om sin källare till en plats där man kan bo kan man behöva komma på lite kreativa sätt för att få in lite naturligt ljus i utrymmet.

Varför man misslyckas med husgrunder

Det finns olika anledningar till varför en husgrund inte fungerar på det sättet man hade förväntat sig eller det uppstår problem av olika slag. En anledning kan till exempel vara att man använder jordar som består av lera eller organiska material. Dessa håller vatten som en svamp, vilket ökar risken för sprickor i husgrunder när jorden fryser och expanderar. Tyvärr är det också vanligt att man ibland stressar på betongen lite för mycket. Betong behöver ordentligt med tid på sig för att sätta sig, vilket betyder att man bör se till så att den behåller sin fukt några dagar genom att plasta in den, spraya den med vatten och andra metoder. Det kan också uppstå sprickor i betongen om man häller ut betongen på en yta som inte är tillräckligt kompakt.

Husgrunder och försäkringar

När man ska teckna en hemförsäkring för sitt nya hus kan försäkringsbolaget ibland vilja veta lite mer om ens husgrund. Därför är det bra om man i förväg kan ta reda på lite mer information om sin husgrund, innan man kontaktar försäkringsbolaget. Typen av husgrund kan nämligen påverka ens premie, och kan ibland till och med avgöra om försäkringen täcker husgrunden över huvudtaget. Försäkringsbolaget kan till exempel vilja veta vilka åtgärder man har vidtagit för att säkerställa korrekt dränering och isolering, och om det finns några synliga tecken på erosion eller sprickor. När man väljer försäkringsbolag för sin hemförsäkring är det viktigt att man tar reda på till vilken grad försäkringsbolaget är villigt att bygga upp ens hus på nytt om något skulle hända i framtiden.

Slutsats

Även fast det kanske inte är den mest spännande delen av planeringen när man ska bygga ett nytt hem så är det en nödvändig aspekt att ta hänsyn till, nämligen att bestämma vilken husgrund man ska ha. Husgrunden är vad som stöttar resten av konstruktionen och hemmet, och olika husgrunder kan lämpa sig bra fler olika behov och förhållanden. De tre vanligaste husgrunderna idag är betongplatta på mark, krypgrund och källare. Av dessa tre typer är källaren den husgrund som brukar kosta mest att anlägga. Det beror på att man först måste förbereda platsen mycket genom att gräva ett relativt stort hål innan man kan tillsätta betongen. Boytan man eventuellt skapar kan dock väga upp för de kostnaderna, eftersom dessa kvadratmeter är de billigaste i hela huset. Platta på mark och krypgrunden är ofta både billigare och enklare att anlägga, men skapar inget extra utrymme och skyddar heller inte så bra vid naturkatastrofer eller kraftiga oväder. När man ska anlägga en husgrund är det viktigt att man är noggrann med sådant som dränering och isolering så att man undviker fukt och säkerställer att husgrunden kommer hålla för alltid, eller i alla fall en lång tid framöver.